Vad händer? Inte mycket...

Ja, så nu sitter vi här igen på Koh Tao, på samma balkong på samma guesthouse och snyltar på samma restaurangs wifi som vi gjorde för en vecka sedan. Det finns några viktiga skillnader dock. Först och främst så har team sweden minskat med en medlem sedan Christopher åkte till Madrid för fyra dagar sedan, och vi saknar honom redan! Speciellt undertecknad som nu inte har någon att äta banana-chocolate pancakes med... Det verkar inte som att Oskar och Chad riktigt förstått storheten i dem, men det är deras problem.
En annan stor skillnad är att eftersom vi båda har sår som ska hållas torra och vi numera båda två går på antibiotika för att läka ihop någorlunda, så kan vi varken dyka eller dricka alkohol på en ö som livnär sig på dykning och barer...
Därför består våra dagar just nu mest av att döda av tiden som återstår innan jag ska på återbesök på sjukhuset på Samui innan vi äntligen kan bege oss av till Malaysia. Detta gör vi mestadels genom att spela spel, läsa böcker, äta mat och sova. Chad, som är i förhållandevis gott skick kan även göra lite fundives när han vill.
Förhoppningsvis blir det lite mer gjort imorgon när våra engelska vänner Natalie och Laura kommer hit och vi återförenas efter två månader. Vi kanske till och med lyxar till det med att spela lite minigolf, vi får se vad som händer.
Men som sagt, i början av februari drar vi härifrån till Malaysia för att stanna ett tag. Exakta resmål är inte ännu bestämda, men det kommer vi fram till så småningom. Första tanken var att åka till borneo, men det är inte längre så säkert. Det vi vet säkert är att Chad och Oskar behöver skaffa visum för ett antal månader i thailand för deras divemaster som de ska göra här på Koh Tao när de kommer tillbaks från malaysia. Det är fortfarande lite osäkert hur länge de stannar i malaysia. Säkert är också att jag flyger från Kuala Lumpur till London den 20e februari, och att jag innan dess ska en sväng till Singapore också. Utöver det är inget bestämt, men det kommer fram de närmaste dagarna.
Ny uppdatering kommer förhoppningsvis när vi kommit till Malaysia. Nu ska jag lägga mi och påbörja ytterligare en bok. Man får väl hoppas att den iaf räcker liiite längre än den förra, men är inte alltför säker på det...
Gonatt på er gullungar
/Jesper

Vi har blivit lata...

Ojojoj nu var det längesen vi gjorde något avtryck på vår lilla blogg och jag måste erkänna att jag skäms litegrann inombords men men, så är det.

Vi har vart med om en hel del sen senaste uppdateringen i hanoi. Vi avslutade som sagt vietnam i halong bay och år 2011 med en partycruise som var riktigt rolig och halong bay var också spektakulärt. Redan samma kväll som vi kom hem på nyårsdan satte vi oss på planer mot bangkok. Anlände till centrum, koh san road där det tydligen är lika mycket folk tre på natten som tre på dagen. Här mötte vi upp några stekar-brudar som såklart bodda på 5 stjärniga hotellet Lebua state tower där baksmällan 2 spelades in. Å ja vi var på rooftopbaren a 64 våningen och med dresscoden i åtanke (var tvungen att köpa byxor på dan) vilker var riktigt fett! Vi träffa också våra kära stockholmare igen vilket som alltid var väldigt trevligt.

Efter ett par dar drog vi oss söderut till först koh samui, sen krasha på koh phangan för full moon partyt den 8 jan. Full moon party, det är grejer det, punkt ;) efter våra obligatoriska två dagars rehab efter full moon drog vi vidare till koh tao där vi gick helt wild på dykning. Vi gjorde open water diving course som var på 4 dar, festade i 2-3 dar och gick sedan och tog advanced open water course också som vi blev klara med Idag (19/1)Viktlösheten var nästan fulländad.

Tyvärr kunde inte alla i team sweden avsluta advanced-kursen då han drabbats av någon infektion. Och av den anledningen åkte jag och Jesper över till koh samui igen för att se till att Jesper mår helt bra och att han inte drar på sig nåt, no worries mamma, pappa åberg. Han mår bra nu och blir väl omhändertagen.

Oskar har stannat kvar på koh tao för att kanske dyka mer, jesper kanske drar till Malaysia och jag åker till Madrid den 24 så tyvärr börjar vårt gemensamma äventyr gå mot sitt slut... Lite sorligt men det är så det är. Nu stämplar jag ut för den här gången, massa kramar!

Chris